Idag var vi till veterinären med vår hund Harry. Det var dags för honom att kapa kulorna ;)
Vi hade tänkt vänta med det, men nu har Daisy börjat löpa och vi vill inte att det av misstag blir en parning. Jag och mamma åkte iallfall dit och skulle lämna honom, men jag var lite nyfiken på hur det går till när hundarna kastreras så jag stannade kvar och tittade på. I skolan fick vi se en kastration på katt men detta var lite annorlunda. Allt gick bra, men sen efter en liten stund så blev det väldigt snurrigt för mig och började toksvettas. Synen försvann nästan och jag kände att jag var påväg att svimma. Har inte svimmat tidigare men förstod nu hur det känns. Jag bytte snabbt till en stol med ryggstöd och försökte tänka på massa roliga saker. haha!

 

Det gick över efter en liten stund och jag gick fram för att titta igen. Veterinären sa inget förrän efteråt när mamma frågade hur allt gått. Då sa han att det gått bra förutom att jag höll på att svimma. Jag har aldrig tidigare reagerat så på sår eller skador så blev lite förvånad.

 

Nu är det tratt som gäller på Harry, och han tror nog att han inte kan röra sig i den för han går inte ett enda steg om han inte måste, sötnosen!