Jag började rida ut mer själv, och ibland med sällskap av Diamond och ryttare (en häst som stod på gården en stund i sommras). Första gången jag red till banan var joice mer vild än tam. Hon lyssnade fortfarande men benen var överallt och ingenstans kändes det som. jag skrittade och sen från ingenstans så började hon galoppera. Jag hann tänka massor av saker, att hon skulle dra runt som en tok och jag inte skulle få stopp. Men bara jag bromsade så saktade hon av till trav. DET var en stor lättnad kan jag lova. Ridpassen rullade på och hon lärde sig mer och mer. Till en början var hon väldigt springig på banan och sprang runt med huvudet uppe bland molnen, men det blev bättre. Red både ute i skogen och på ridbanan. Kommer ihåg när jag skulle testa första galoppen ute på henne, förberedde mig och sen när jag fattade galopp så höll hon sig lugn och lyssnade bra när jag gjorde förhållningar.

 

Snabb flyttades hem till gården och Diamond flyttade. Hade nu sällskap de flesta ridturer. Joice var väldigt brunstig och följde efter snabb vart han än gick. Dit inte snabb ville gå ville inte hon heller gå, så under en period hängde det mycket på att Snabb fick vara ledare å visa vart vi skulle gå.

 

Men hon blev mer självständig och fick även lite mer attityd ju säkrare hon blev på omgivningen. Tror detta var mycket för att testa mig och se vart gränserna gick. Hon vägrade gå förbi vissa ställen och bara backade. Men hon blev mycket bättre i ridningen. Hon kunde gå hyffsat stadigt i form i traven och galoppen. I skritten kunde jag fortfarande inte jobba henne då hon tyckte det var jobbigt, och gjorde allt för att slippa.

 

Har ett par videor som är från mitten av sommaren ungefär, redan där ser man hur mycket hon har utvecklats.