I slutet av hösten kändes det mesta motsträvigt. Det gick bättre på vissa sätt men sämre på andra. Sen när vintern kom blev det svårt att få till det med ridningen. På vägarna var det glans is och på ängarna var det så djupt med snö att det knappt gick att rida där. Så det fick bli en längre vintervila. Jag tror att det gjorde både henne och mig gott. Jag behövde en liten paus för att hitta motivationen igen. I och med att hon vilade så var jag inte ute varje dag. De som hon står hos såg till henne dagligen så det gick ingen nöd på henne. Det är meningen att man ska tycka det är kul att rida sin häst varje gång, men i slutet innan vilan kändes det inte så. Men under vinterns gång så kom suget tillbaka och jag riktigt längtade efter att få sätta igång henne igen! dock var denan vinter så lång så det tog ett tag innan det var dags för igångsättnin.g Min komps Yrsa kom ut och vi körde på en fotografering. Eftersom hon inte har igång så blev det inga "in action" men de blev fina ändå. Hon såg riktigt hemsk ut måste jag säga. Hon tappade musklerna, var svårt att hålla henne i hull och hon hade megalång päls, haha!